Vinter i fjällen 

Snökristaller och snöflingor

En snökristall eller snöstjärna väger ungefär 0,03 mg och består av cirka 10 upphöjt till 18 vattenmolekyler (en miljon, miljon, miljon stycken). Varje snökristall har en helt unik geometrisk form men har ofta sex armar. Snöflingorna kan vara olika stora men en typisk snöflinga består av omkring hundra stycken snökristaller.

 

Snökristaller bildas när vattenånga utsätts för mycket låga temperaturer och omvandlas till is. Allt efter temperatur, luftfuktighet, vind och andra fysikaliska faktorer kan det då bildas snökristaller. De kan sedan sätta sig samman i alla möjliga olika kombinationer, tills de blir tunga nog att falla till marken som snöflingor.

 

Högre upp i luften och atmosfären är det lägre temperaturer. På toppen av Mount Everest är det samma förhållanden som i den fria atmosfären med en medeltemperatur på på ca -40°C. Temperaturen sjunker ungefär 0,6°C per hundra meter ju högre upp man kommer.

 

Torr snö erbjuder bra isolering och många små djur lever hela vintern i gångar närmast marken under snötäcket

Skandinaviska bergskedjan

Berggrunden i  scandinaviska bergskedjan, eller skanderna som den också kallas, är starkt påverkad av de skollor som uppkom när bergskedjan Kaledoniderna bildades för 510-400 miljoner år sedan. Bergskedjan har topografiskt sedan länge eroderats bort och den nuvarande topografin i Skanderna har uppkommit genom upphöjning av berggrunden under de senaste 40 miljoner åren kombinerat med erosion under nedisningar.

 

En skolla består av en större del eller skiva av berggrunden som förflyttats upp över ett underliggande förkastningsplan. En skolla kan breda ut sig över tiotals eller hundratals kvadratkilometer.

 

Så fort en bergskedja börjat höja sig sätter erosionens krafter in: vittring och frostsprängning, nederbörd och rinnande vatten, ras och skred, och glaciärer på högre höjder bidrar till att mejsla ut bergskedjans topografi, med spetsiga toppar, branta sidor och djupt nedskurna dalgångar. Det borteroderade materialet avsätts sedan längs dalgångar och flodslätter vid bergskedjans fot, eller försvinner ut i havet.

 

Det pågår en ständig kamp mellan uppbyggande och nedbrytande krafter. Till sist tar de nedbrytande krafterna överhanden, och bergskedjan planas ut allt mer för att slutligen helt försvinna

Fjällbjörk

Den knotiga fjällbjörken har anpassat sig till ett kargt klimat och är det träd som växer närmast fjällets kant. Björk har stor betydelse i den samiska kulturen. I princip allt på den har använts. Näver fungerar som fuktskydd och isolering på kåtor och det innersta tunna lagret kan användas som plåster. Med ett lager av björkris på kåtans golv får du en mjuk och isolerande matta att sitta på. Virket används till bland annat kåtastänger och slöjd. Även rötterna används vid slöjd och vedtickorna för att bland annat göra rökeldar mot myggor. Inte minst ger oss björken ved till värme och för att laga mat. Björken är utgångspunkt för den samiska slöjden och av den skapas kosor, kistor, skålar och knivar.

Det rosa ljuset

Violetta solstrålar, de som gör att himlen blir blå, koncentreras på den del av jorden där det är dag. Men där det är morgon och kväll lyckas inte alltid de violetta strålarna nå fram. Däremot är de röda strålarna starka och når därför ibland fram genom atmosfären till platser där det är morgon eller kväll. Då blir himmelen eller det solen lyser på rosa.

Platsen

Bilderna är tagna mellan den12 och 15 mars 2020 i Borgafjäll eller "Borgabygden" som fjällbyn, fjället och dess omgivningar ibland kallas. Borgafjäll ligger i södra Lappland och är centrum för samerna i Voernese sameby. Här kan man njuta av vackra vyer och fjällaktiviteter i toppklass i äkta vildmark. Borgafjäll ligger majestätiskt inbäddad mellan Borgafjällen med storslagen utsikt över Borgahällan och Klöverfjället. Detta är en viktig plats som renbetesfjäll sommartid och en av de viktigaste föryngringsplatserna för fjällräv i den svenska fjällkedjan.